söndag 31 oktober 2010

Förklaring från en mötesskolkare

Jag har inte deltagit i höstens medlemsmöte för Piratpartiet.

Det finns förstås ingen enskild anledning, men en av dem är just detta; stup i kvarten blir det internt bråk om än ditt, än datt. Det kanske är bra, det kanske är ett tecken på att interndemokratin trots allt fungerar hyfsat, att det är ganska högt i tak om inte annat.

Men det tar på krafterna.

Så är det förstås fortfarande bittert att vi fick hela 0,65 % i riksdagsvalet i höstas. Än mera bitter är insikten att det gick så för att folk inte vet vad vi står för, och att de som röstade på oss i EU-valet gjorde det bara för att vi populariserades i media i samband med Spectrial I. Det handlade alltså bara om fildelning, för dem.

Och Spectrial II är tydligen en icke-händelse utanför våra led.

Så har vi Liberaldemokraterna som försvagar oss ytterligare genom att vinna våra libertarianska medlemmars sympatier, jag önskar dem all lycka men det lämnar PP ännu mer sargat...

Jag är trött.

Trött på att försöka få folk att intressera sig för sina rättigheter.
Trött på folk som inte fattar att de största partierna faktiskt har övergett sina egna ideologier, och att argument som kanske var vettiga på 70-talet bara är mischmasch idag.
Trött på polisen som skiter i allt bara de får bura in fler.
Trött på jäviga domare och åklagare som tillåts använda "bevis" som mycket väl kunnat fabriceras på åklagarens kontor.
Trött på internt käbbel i partiet.
Trött på organisatoriska detaljer.
Trött på troll.
Trött på tjockskalliga journalister som rusar man ur huse för att försvara idioten Vilks men som inte ids skriva en rad om FRA, IPRED eller DLD. Eller något substantiellt om Spectrial för den delen.
Trött på folk som kallar sig liberaler samtidigt som de lägger fram eller applåderar populistiska förslag som är antiliberala, och sedan blundar, slår sig för öronen och skriker när man försöker påpeka detta.
Trött på att befolkningen blir allt äldre, och därigenom alltmer domineras av okunniga och ointresserade bakåtsträvare.
Trött på "Så vad röstar tant på då? -Nazisterna!" i verkligheten. (Med det menar jag att man pratar med folk och tror att de är med på noterna och sedan visar det sig att man har hällt vatten på en gås...)

Var finns energin? Var finns visionerna nu? Vad är det för mening för mig med att fortsätta kämpa? Allt verkar ju ändå vara kört.

Så, nej. Jag orkar inte läsa förslag till höger och vänster. Jag orkar inte informera mig och ta ställning. Jag hade därtill mycket väl kunnat falla för Ricks list, enda anledningen till att jag inte gjorde det var att jag fortfarande inte orkade gå in och rösta.

I det avseendet är Rick en mycket dålig partiledare; varje gång man tycker att läget i/för partiet börjar kännas stabilt, lyckas han skapa nya (ofta men inte alltid interna) kontroverser... och man tänker "åh nej, inte nu IGEN".

10 kommentarer:

  1. Vad ville du egentligen tillföra med all denna text? Att Rick är dålig i vissa avseenden?

    SvaraRadera
  2. Vad jag ville tillföra står i titeln.

    SvaraRadera
  3. Hej Christer!
    Jag förstår att det känns motigt ibland, speciellt när man lagt ner så mycket energi på valet och man får ett resultat man absolut inte vill ha. Det suger musten ur en och jag tror att det bidrar till att vi alla har lite kortare stubin än vad vi borde ha.

    Samtidigt är allt det där du räknar upp anledningar till varför det är värt att fortsätta att kämpa. Om inte vi gör det, så gör ingen det. Det är inte alltid en så tacksam uppgift, men det finns hopp.

    Energin är ganska låg just nu, men vi saknar inte visioner. Det gäller bara att ta tag i dem en efter en och börja bygga något bättre. En sak i taget, både vad det gäller det externa och det interna arbetet.

    Jag har skrivit lite om några av mina visioner här:
    http://vbulletin.piratpartiet.se/showthread.php?t=30180
    http://vbulletin.piratpartiet.se/showthread.php?t=30470
    http://vbulletin.piratpartiet.se/showthread.php?t=30178
    http://vbulletin.piratpartiet.se/showthread.php?t=30818

    Gå gärna in där och tyck till du med. Och kom jättegärna med egna förslag. Tillsammans kan vi ro den här bångstyriga skutan i hamn. :-)

    SvaraRadera
  4. Titeln till bloggposten menar jag om någon skulle hysa tvivel

    SvaraRadera
  5. Jag kände mig själv ganska orkeslös i riksdagsvalet. Jag var helt enkelt inte lika engagerad som tidigare, och det kändes inte som PP:s kampanj nådde fram till folk. På valdagen blev jag förstås besviken men inte förvånad. Givet omständigheterna kände jag mig märkligt hoppfull. PP:s budskap är framtiden. Vi vet att vi har rätt, men det kommer ta längre tid än vi kanske trodde. //Hasse

    SvaraRadera
  6. Anna: Tack, jag ska läsa dina inlägg... när jag orkar höll jag på att säga - men skämt åsido, en liten peppning av det slaget är guld värt!

    Tyvärr tyckte blogger att din kommentar var skräppost, kanske var det alla URL:arna... tur att mail-notifieringen talade om att du kommenterat i alla fall!

    SvaraRadera
  7. @Hasse: tack för ditt stöd och för att du delade med dig!

    SvaraRadera
  8. Hörrödu Kraxpelax; om du vill kommentera mina artiklar är du välkommen att göra det, men jag vill inte att du använder min blogg som allmän reklamplats.

    Gör du om det kommer jag att ta bort kommentaren och klassa den som spam.

    SvaraRadera