söndag 3 oktober 2010

Fruktan - Säpos vapen?

Säpo har höjt hotnivån från 1 till 3 på en femgradig skala. De vill inte specificera varför.

Slutsatsen man kan dra av detta är ganska uppenbar: det finns inget särskilt hot. (Se Uppdatering 2 nedan; men stå ut med mig, jag tycker åtminstone själv att det mesta jag skriver här är relevant ändå.)

Så varför höjer man nivån?

Jag börjar känna mig som en foliehatt. Men allvarligt talat: vad kan det vara?

Börjar USA:s terroristskaparpolitik ge utdelning?

Knappast, inte på så vis att det ökar hotet för oss. Eller? Vad gör våra trupper i Afghanistan? Häller de vatten på talibanernas kvarnar? Vad gör de?

Hur ser det då ut med terrorismen i Sverige?

Följande har jag hittat på Wikipedia:

  • Lars Vilks. Har man en övertygelse om att alla ska ha en självklar rätt att uttrycka sina åsikter, är detta en av dem, som sätter övertygelsen på prov. Värre idiot får man leta efter. Men han har faktiskt lyckas ådra sig hot och mordförsök, och därmed lyckats skapa terrorism. Men å andra sidan lär det ju knappast ha varit någon större utmaning ens för Säpo att räkna ut att det finns en konkret hotbild mot karln, och de lär inte ha behövt kränka våra medborgerliga rättigheter på kuppen heller.
  • Runar Søgaard. Snillena haglar, men som sagt, de har faktiskt rätt att vara dumma i huvudet. Han har tydligen bara lyckats bli hotad. Inte heller i detta fall krävdes några stordåd för att Säpo skulle kunna identifiera hotet.
  • Några palestinier ska ha dömts för en serie bombdåd i Stockholm, Köpenhamn och Amsterdam under 1985-86. Jag var 19-20 år då, men kan ärligt inte påstå att jag minns något om detta. Jag var fan inte rädd för att röra mig på stan (i Stockholm) i alla fall.
  • 1975 ockuperades Västtyska ambassaden i Stockholm av Röda-armé-fraktionen, också känd som Baader-Meinhof-ligan.
  • 1998 försökte några samer spränga en kraftledning för att stoppa den fria småviltjakten på fjället. Det var en central kraftledning som skulle ha gjort stora delar av södra Sverige strömlöst.
  • Mats Hinze förökte stoppa OS i Stockholm 2004 genom en massa attentat i mellansverige runt millennieskiftet. Tanken var att sabotagen skulle avskräcka IOK. Huruvida det hade med Hinzes attentat att göra eller ej vet jag inte, men OS 2004 hölls i Aten.
  • 1940 genomfördes ett mordbrandsattentat mot tidningen Norrskensflamman.
  • 1908 sprängde några svenskar en bomb på fartyget Amalthea, där brittiska strejkbrytare förvarades.
That's it. Svensk terrorhistoria.

Möjligen skulle Palmemordet kunna ha sin plats i den här listan, men på grund av utredarnas gränslösa inkompetens kommer vi aldrig att få veta om det mordet ens hade politiska motiv.

Så, vad är det vi är rädda för? Det kommer alltid att finnas stollproppar i vårt land, som är beredda att använda olika grader av våld för att försöka få igenom politiska förändringar.

(Uppdatering 2: Okej, avsnittet nedan förlorade något av sin relevans i och med att hoten visade sig verka ha substans, men även substantiella hot kan användas för att lura oss att acceptera det oacceptabla, så håll ut!)

Och vad är det vi ska vara rädda för, för rädda ska vi tydligen vara, det är vad Säpo säger. Vad?

Det där osäkra, inte så konkreta hotet som gör oss spaka?

Så att man kan införa nya repressiva lagar? Driva igenom datalagringsdirektivet? ACTA-avtalet?

Som sagt, vad är det mest trovärdiga alternativet - att det finns ett reellt hot eller att de vill att vi ska vara tysta och spaka när de tar våra rättigheter ifrån oss?

Vårt bästa skydd mot terrorism är naturligtvis att se till att folk inte känner den desperation som krävs för att börja ägna sig åt terror.

Alltså: bekämpa fattigdom och orättvisor.

Och snälla, kom ihåg: övervakning stoppar inga terrorister. Terroristerna är naturligtvis de första att lära sig att kryptera sin kommunikation så att FRA inte kan tyda den (vilket är gratis och enkelt).

Och dessutom, vill de skada oss, hittar de alltid ett sätt. Alltid.

Så. Ge dem ingen anledning att hata oss till att börja med.

Ok, det kommer alltid att finnas någon som hatar oss på mer eller mindre goda grunder.

Men vi vill väl leva i ett samhälle och en värld där människor stöttar varandra och lever sida vid sida i fred och frihet, oavsett?

Så låt oss sträva ditåt och bekämpa terrorismen genom att slå mot roten till det onda, i stället för att göra såväl andra som oss själva till terrorister med repressiva lagar och aggressiv krigföring.

Bloggposten skulle kunna vara slut här, men jag vill än en gång länka till Curt Jonssons lysande inlägg - fruktan är inte någon bra drivkraft. Vi behöver orädda människor för att skapa en bättre värld.


Uppdatering 1: här finns en text av Hans Lindblad, som handlar om varför FRA-lagen är en styggelse för liberaler. I slutet av texten tar han upp varför terrorism inte motiverar övervakning, ens om terrorismen skulle vara ett reellt problem.

Uppdatering 2: Nu påstås det i nyheterna att al-Qaida ska ha hotat med att göra attentat mot infrastruktur i Europa. Så det kanske fanns substans i höjningen av säkerhetsnivån i alla fall. Men det innebär inte nödvändigtvis att våra politiker kommer att försitta chansen att ta en bit av vår frihet. (Tillbaka till texten)

1 kommentar: